Loppisbesök igår, inga direkta fynd men jag fann en
Sköna hem tidning från 1994 med intressant artikel om den allmänkända svenska formgivaren inom textil på 30-70-talet.
Astrid Sampe (1909-2002)
Född i Stockholm med rötter i Sjuhäradsbygden, gick hon under åren
1928-1932 den Högre Konstindustriella Skolan i Stockholm när hon fick
chansen att parallellt läsa vid Royal Collage of Art i London. Efter
utbildningen gjorde Astrid flera studieresor i Europa och anställdes
1935 på Nordiska Kompaniet för att 1936 bli chef för nystartade NK
Textilkammare där hon kom att bli legendarisk ledare för den textila
verksamheten fram till sin pension 1971. (texten är lånad från Ljungbergs textiltryck, läs med
HÄR )
Artikel i sköna hem : Ett hem med historia ...
Det blå rummet iklädd i blå thaisiden från Jim Thompson silk och möbler bla Medar av Bruno Mathsson, Rocking chair av Isamu Noguchi, och Diamond chair av Harry Bertoia. Konversationskudden, den trekantiga var visst enligt Sampe en utmärkt liten uppfinning. Vill Ha ett sånt här rum!!!
Till vänster kan se bokhyllan designad av Elias Svedberg och som presenterades på världsutställningen i Paris 1937. Funktion, funktion!!!! Johan Huldts stativ Esa- Pekka och en del av soffa designad av Eero Saarinen som också var Sampes mentor.
Till höger visas en vägg med reseminnen. Där under ser ni ett linneskåp ritat av Åke Axelsson med innehåll av Sampes berömda linnelinje från 50-talet samt hennes mattor Pine för Hammarskiöld Library i new Yourk.
Här är en del av vardagsrummet där ni kan se staplade stolar design Sven Mrkelius, Superelips av Piet Hein och glas av Alvar Aalto. Väggmattan är av Sheila Hicks.
Till höger grafik av Mondrian och Vasarély samt lampa av Noguchi.
Visst kan loppis handla om andra fynd än bara prylar, kunskap finns också som lppisfynd:)
En sakt till har jag lärt mig idag: ett av mina favorit tyger Persons Kryddskåp har Astrid Sampe tillägnat Signe Persson Melin med tanke på hennes keramikburkar med korklock som uppmärksammades på 50-talet.
Tyget ser ni till vänster. Jag har en stor bit på några meter efter att jag sydde någon gång spänngardiner och en köksbonad. Detta spar jag till mitt riktiga hem som jag inte hittat än.
Det är oanvänt fast orginal retro tyg ingen nytillverkning. Hur vet man det, undrar ni? Ja, det är tryckt på helt underbar tätvävt bomullstyg med linnestruktur (se den lilla bilden)
Vill avsluta detta inlägg med Astrid Sampes liv- och arbetsfilosofi :
att om en vacker vardagsvara har en god form så är den med största sannolikhet också tidlös. Stämmer det?
Ha de fint...